Siirry sisältöön

STÄLLNINGSTAGANDE 23.9.2019

Den offentliga förvaltningen måste ansvara för hjälpmedelstjänsten för läsande och skrivande 

Särskild svårighet i läsning och skrivning (dyslexi) måste tolkas som en kommunikationssvårighet som berättigar till hjälpmedelstjänster som bekostas av den offentliga hälso- och sjukvården. Tillsvidare ingår hjälpmedelstjänsterna vid dyslexi inte inom den offentliga hälso- och sjukvårdens hjälpmedelstjänster. Personer som har läs- och skrivsvårigheter blir i regel utan stöd och handledning i användningen av dyslexihjälpmedel, vilket ökar risken för deras utestängning från såväl utbildning som arbetslivet. FPA ska vid behov bekosta anskaffningen av hjälpmedel som kompenserar dyslexi på samma sätt som den även bekostar andra hjälpmedel. 

Data- och kommunikationsteknik och material i digital form är en väsentlig del av vardagen, studierna och arbetslivet. En stor del av samhällets nödvändiga tjänster som gäller alla (såsom social- och hälsovårdens, FPA:s, Skatteförvaltningen och bankernas tjänster) har blivit digitala. Därför har läsning och skrivning med digitala hjälpmedel en ännu större betydelse som en kompenserande faktor för dyslexi än tidigare.  

Användningen av digitala hjälpmedel för läsning och skrivning som lärts tidigt och blivit rutinmässiga främjar inlärning, deltagande och vid avancemang till studier, ett yrke och en arbetskarriär. För att möjliggöra lika möjligheter till inlärning, att klara sig i ett arbete och delaktighet i samhället behövs digitala dyslexihjälpmedel och handledning i samband med dessa. 

Dyslexi är en permanent egenskap 

Dyslexi är en medfödd neurobiologisk specifik svårighet (i ICD 10 F81), som framkommer bl.a. som oväntat stora läs- och skrivsvårigheter jämfört med personens övriga utvecklingsnivå och kognitiva kapacitet. Svårigheterna kan inte förklaras genom brist på undervisning eller andra sjukdomar.  Dyslexi förekommer hos 5–10 % av befolkningen1. Förutom de utvecklingsrelaterade orsakerna kan läs- och skrivsvårigheter uppkomma senare i livet till följd av en sjukdom eller skada (i ICD 10 R48). Förutom dyslexi kan inlärningen komplicera specifika svårigheter i matematik, utvecklingsmässiga specifika svårigheter i att förstå och producera tal samt utvecklingsmässiga visuella svårigheter, s.k. perceptionssvårigheter. 

Efter grundskolan upplever många fortfarande betydande svårigheter som orsakas av dyslexi. På andra stadiet och i högskolestudier kan svårigheterna till och med öka när mängden material som ska läsas och skrivas ökar. Även i arbetslivet kan besväret som dyslexin medför vara betydande och påverkas ännu mer när mängden informationsarbete och kompetenskraven ökar. 

Dyslexi påverkar enligt forskning utbildningskarriärens längd, sysselsättning och psykiskt välmående2och är därmed en riskfaktor för utanförskap. Man måste säkerställa att alla åldersgrupper har en möjlighet att få stöd och förnya sin kompetens trots dyslexi.

Inom den grundläggande utbildningen är användningen av hjälpmedel liten 

Digitala hjälpmedel som kompenserar dyslexi är till exempel ljudböcker, e-böcker och andra ljudprogram och -apparater för text i digitalform, talsynteser på flera olika språk samt program och tillämpningar som stödjer läsning och rättskrivning på ett mångsidigt sätt.  

Hjälpmedelstjänsterna vid dyslexi innehåller en bedömning av behovet av dyslexihjälpmedel och praktisk handledning, när det gäller barn och ungdomar även för vårdnadshavare och andra närfostrare. 

I lagen om grundläggande utbildning (628/1998) fastställs elevens rättighet till särskilt stöd enligt individuellt behov. År 2014 lades till i grunderna i läroplanen anvisningar om tjänster och hjälpmedel som förutsätts för deltagande i utbildning. Som exempel i anknytning till särskilda behov vid inlärning nämns olika datatekniska tillämpningar och ljudböcker. Anvisningarna har ökat kunskapen om elevens rättighet till särskilda hjälpmedel, men handledningen för användningen av digitala hjälpmedel som kompenserar dyslexi är tillsvidare liten i den grundläggande undervisningen. Barn och ungdomar ska även vid behov få dyslexihjälpmedel från den offentliga hälso- och sjukvården. 

Hjälpmedelstjänsterna vid dyslexi blir en del av verksamheten på de regionala hjälpmedelscentralerna 

I den offentliga hälso- och sjukvården erbjuds hjälpmedelstjänster och tillgången till dem förutsätter en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som konstateras av en läkare och som försvagar personens funktionsförmåga och gör det svårare för honom eller henne att vara självständig och delaktig i olika livssituationer. (Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010; Social- och hälsovårdsministeriets förordning om utlämning av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering 1326/2011). Tillsvidare ingår dyslexihjälpmedlen inte inom hjälpmedelstjänsterna. Gällande dyslexi uppfylls dock kriterierna för hjälpmedelstjänsterna eftersom orsaken är neurobiologisk eller den har orsakats av en sjukdom eller skada, den försvagar personens funktionsförmåga och gör det svårare för honom eller henne att klara sig. 

Dyslexihjälpmedlen bör införas som en del av verksamheten på de regionala hjälpmedelscentralerna. Rådgivning, handledning och utvärdering passar till exempel inom verksamheten för Tikoteekki-teamen som verkar inom centrumen och som ansvarar för kommunikation och stödjande datateknik, om man tillför dem resurser. En del av teamen har redan i viss mån gjort utvärderingar om behovet av dyslexihjälpmedel, dock vanligtvis utgående från en annan grunddiagnos. 

Oikeus oppimiseen -neuvottelukunta (på finska)   https://www.eoliitto.fi/oikeus-oppimiseen-neuvottelukunta/ 

Tilläggsinformation:

Marja-Sisko Paloneva, PeM, speciallärare, verksamhetslärare, Datero  
tfn 040 7383402, e-post marja-sisko.paloneva@datero.fi 

Eija Roisko, PeM, Chef för Tikoteek, Förbundet Utvecklingsstörning  
tfn 040 5903801, e-post eija.roisko@kvl.fi 

Juha-Matti Latvala, FD, verksamhetschef, Niilo Mäki Institutet 
tfn 050 4414043, e-post juha-matti.latvala@nmi.fi 

Johanna Nukari, PsL, specialpsykolog inom neuropsykologi, Stiftelsen för Rehabilitering  
tfn 044 7813109, e-post johanna.nukari@kuntoutussaatio.fi 

Sarianna Reinikainen, PeD, verksamhetschef, Erilaisten oppijoiden liitto 
 tfn 044 3009693, e-post sarianna.reinikainen@eoliitto.fi